Öppenhetsregistret på Finlandsarenan – de vanligaste frågorna

I öppenhetsregistrets tält på medborgartorget upprepades vissa frågor oftare än andra. Nedan har vi sammanställt de fyra vanligaste frågorna och svaren på dem.

1. Vad är småskalig påverkanskommunikation och hur beräknas den?

Påverkanskommunikationen är småskalig om antalet kontakter till alla föremål för påverkanskommunikation i en organisation är sammanlagt högst fem under ett kalenderår. Gränsen för småskalighet är alltså låg, eftersom den är kontaktspecifik och inte till exempel ämnes-, person- eller föremålsspecifik.

Organisationer som bedriver småskalig påverkanskommunikation är inte anmälningsskyldiga i öppenhetsregistret.

2. Är jag skyldig att anmäla mitt påverkansarbete på Finlandsarenan?

Sådan kontakt som avses i lagen om öppenhetsregistret är kontakt som riktas mot riksdagen eller ett ministerium i syfte att påverka beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende genom att främja ett visst intresse eller mål. Det är alltså möjligt att man under mötena i samband med Finlandsarenan har bedrivit påverkanskommunikation som omfattas av lagen om öppenhetsregistret.

Till öppenhetsregistret hör dock inte diskussioner mellan privatpersoner eller påverkan i samband med sådana offentliga tillställningar eller offentliga sammankomster som avses i lagen om sammankomster, eller i samband med offentlig diskussion.

3. Vilken nytta har medborgarna av öppenhetsregistret?

Öppenhetsregistret tillhandahåller öppen information för alla om aktörer som påverkar riksdagens och ministeriernas beslutsfattande.

Av öppenhetsregistret framgår bland annat

• vilka organisationer som påverkar beslutsfattarna och tjänstemännen

• i vilka frågor man påverkar beslutsfattarna och tjänstemännen

• vilka beslutsfattare och tjänstemän man påverkar i vilken fråga

• på vilka sätt man kontaktar beslutsfattarna och tjänstemännen.

Uppgifter om påverkanskommunikation som anmälts till öppenhetsregistret kan läsas fritt på sidan Verksamhetsanmälningar.

4. Hur övervakas öppenhetsregistret?

Statens revisionsverk övervakar användningen av öppenhetsregistret och fullgörandet av anmälningsskyldigheten. Revisionsverket övervakar att de registrerade aktörerna gör sin verksamhetsanmälan på behörigt sätt och utreder vid behov misstankar om försummelse.

Revisionsverket utreder särskilt situationer där man misstänker en allvarlig försummelse som kan orsaka betydande skada för registrets tillförlitlighet och trovärdighet. En utredning kan inledas till exempel på begäran av ett föremål för påverkanskommunikation, utifrån ett tips av en utomstående eller utifrån en misstanke som lyfts fram i offentligheten. För att trygga öppenhetsregistrets funktion är det viktigt att revisionsverket kan reagera på de misstankar om försummelse som framförts och utreda dem.

Flera svar på vanliga frågor finns på sidan Frågor och svar.

Utöver på medborgartorget under Finlandsarenan lyftes öppenhetsregistret fram i en paneldiskussion om vem som utövar makt i Finland, hur man påverkar beslutsfattandet, vilka frågor man lobbar om i Finland, hurdan osaklig lobbning är och vad transparent lobbning innebär för lobbyisterna, makthavarna och medborgarna.

Inspelningen av paneldiskussionen kan ses i MTV Katsomo.

Tack för alla möten på Finlandsarenan! Frågor kan även i fortsättningen skickas till avoimuusrekisteri@vtv.fi.

Bild från paneldiskussionen som arrangerades av öppenhetsregistret på Finlandsarenan. Moderator: Jonna Carlson, paneldeltagare från vänster till höger: Emilia Korkea-aho, Minja Koskela, Salla Nazarenko och Tuomo Yli-Huttula.