Föremål för påverkan

Till öppenhetsregistret anmäls information om föremålen för påverkanskommunikation. Statens revisionsverk meddelar separat de som är föremål för påverkan om insamling och lagring av personuppgifter utifrån EU:s allmänna dataskyddsförordning.

Öppenhetsregistret påverkar inte direkt arbetet hos de som är föremål för påverkanskommunikation, men kan kräva ett förtydligande av de nuvarande förfarandena för samarbete med intressentgrupper och höranden. Principen om öppenhet ökar också behovet av att beakta likabehandling i samarbetet med intressentgrupper.

Informationen om höranden och arbetsgrupper ska dokumenteras på behörigt sätt så att det framgår vem som blev hörd, genom vilket förfarande, i vilket ärende och i vilket skede. Dessutom kan nätverksliknande arbetsformer kräva en tydligare definition av verksamhetsmodellerna om de är avsedda att ses som en del av ett mer officiellt samarbete med intressentgrupper och hörande.

Riksdagen och ministerierna som föremål för påverkan

Organisationer som bedriver långsiktig och planmässig påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktar sig mot riksdagen eller ministerierna ska göra en anmälan till öppenhetsregistret.

Påverkanskommunikationen eller rådgivningen inom påverkanskommunikation riktar sig mot riksdagen eller ministerierna, om den gäller

• en riksdagsledamot

• en ledamotsassistent

• en medlem i riksdagsgruppernas personal

• en minister

• en specialmedarbetare till en minister

• en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod

• en tjänsteman vid riksdagens kansli

• en tjänsteman vid ett ministerium eller

• en utredningsperson som tillsatts av ett ministerium.

Med grund i lagen om öppenhetsregistret namnges vissa föremål för påverkanskommunikation i registret. Revisionsverket upprätthåller och uppdaterar en offentlig förteckning över de personer som namnges.

Namnet på föremålet för påverkan anmäls till öppenhetsregistret när det är fråga om

• en riksdagsledamot

• en minister

• en specialmedarbetare till en minister

• en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod

• riksdagens generalsekreterare eller biträdande generalsekreterare

• kanslichefen eller en avdelningschef vid ett ministerium eller

• en utredningsperson som tillsatts av ett ministerium.

I fråga om övriga tjänstemän uppges i öppenhetsregistret information om organisation, avdelning och enhet. I fråga om politiska assistenter uppges information om den riksdagsgrupp som de representerar.

Uppgifter om föremål för påverkanskommunikation som syns i öppenhetsregistret

Anmälningsskyldiga organisationer ska till öppenhetsregistret anmäla ämnena för sin påverkanskommunikation, vem som har kontaktats om vilket ämne och på vilket sätt kontakten har skett.

När det gäller föremål för påverkanskommunikation anmäls endast uppgifter som gäller rollen eller tjänsten som beslutsfattare. De uppgifter om föremål för påverkanskommunikation som ska anmälas till registret inbegriper inte uppgifter om privatlivet eller andra samhälleliga roller, såsom uppdrag som kommunalpolitiker eller förtroendeuppdrag.

Ett föremål för påverkanskommunikation kan utöver beslutsfattare vara också styrelsemedlem i en lobbyorganisation. Om till exempel en riksdagsledamot är styrelsemedlem i en förening, behöver föreningens styrelsemöte inte anmälas till öppenhetsregistret. Styrelsens möten är nämligen föreningens interna verksamhet, och i egenskap av styrelsemedlem är riksdagsledamoten inte ett sådant föremål för påverkanskommunikation som avses i lagen.

Om föremålet för påverkanskommunikation däremot exempelvis i rollen som styrelsemedlem lobbar i föreningens namn, är föreningen i fråga skyldig att anmäla denna påverkanskommunikation till öppenhetsregistret. Kontakten mellan föremålen för påverkanskommunikation och andra beslutsfattare kan alltså också omfattas av anmälningsskyldigheten.

De organisationer som utför påverkansarbete registrerar sig i öppenhetsregistret när påverkanskommunikationen inleds eller när gränsen för småskalig påverkanskommunikation överskrids och de anmäler sin verksamhet halvårsvis, i juli–augusti och januari–februari.

Anmälningar till öppenhetsregistret är offentliga och kan läsas fritt. Uppgifterna förvaras på öppenhetsregistrets webbplats i 10 år, varefter de arkiveras permanent.

Påverkanskommunikation, eller lobbning, som riktas till riksdagen och ministerierna

Med påverkanskommunikation, eller lobbning, avses påverkan på offentliga beslut, beredning eller verkställande antingen direkt eller indirekt. Det är planmässig verksamhet som syftar till att skapa förtroende mellan lobbyister och beslutsfattare på lång sikt och genom att skapa relationer. Öppenhetsregistret hindrar inte påverkanskommunikation utan ökar dess öppenhet.

Centralt i påverkanskommunikationen är strävan att få beslutsfattarna att agera på ett sätt som främjar det som lobbyisterna driver. Påverkanskommunikation är en central del av det politiska systemet och demokratin, och syftet med öppenhetsregistret är inte att förhindra påverkanskommunikation utan att öka öppenheten.

Påverkanskommunikation i enlighet med lagen om öppenhetsregistret är kontakt som för organisationens räkning riktas till föremålet för påverkanskommunikation med avsikten att påverka beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende genom att främja ett visst intresse eller mål.

Rådgivning inom påverkanskommunikation är däremot sådan som näringsverksamhet bedriven verksamhet där påverkanskommunikation bedrivs för en klients räkning eller där en klient erbjuds stöd inom påverkanskommunikation. Detta bedrivs i Finland typiskt av kommunikationsbyråer och eventuellt av advokatbyråer för juridisk rådgivning.

Mer information om öppenhetsregistret för föremål för påverkan

Statens revisionsverk ger gärna råd till riksdagens och ministeriernas anställda i frågor som gäller registret. Ni kan också be oss om utbildningar i ämnet. Kontaktbegäranden, frågor samt utredningar om uppgifterna i öppenhetsregistret och begäranden om rättelse av dem kan skickas till avoimuusrekisteri@vtv.fi.