Vilken verksamhet anmäls
Till öppenhetsregistret anmäls långsiktig och planmässig påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna och rådgivning inom sådan påverkanskommunikation.
Med påverkanskommunikation, dvs. lobbning, avses kontakter som syftar till att främja ett visst intresse eller mål direkt eller indirekt genom att man påverkar beredningen av och beslutsfattandet om ett ärende. Intresset eller målet är ofta en politisk, företagsekonomisk eller annan samhällelig fråga som främjas genom att man påverkar till exempel innehållet i en reglerings-, budget-, upphandlings- eller utvecklingsåtgärd eller politisk åtgärd eller inledandet eller avslutandet av en åtgärd.
Rådgivning inom påverkanskommunikation som bedrivs som näringsverksamhet, dvs. konsultation, ska också anmälas till öppenhetsregistret. Den som ger rådgivning kan antingen bedriva direkt påverkanskommunikation för en klients räkning eller ge klienten råd och stöd inom påverkanskommunikation.
Till öppenhetsregistret ska man också anmäla kontakter till föremål för påverkanskommunikation utanför klientrelationen (s.k. PR-verksamhet), om syftet är att skapa kontakter eller utbyta information som är till nytta i rådgivningen inom påverkanskommunikation.
Riksdagen och ministerierna som föremål för påverkan
Till öppenhetsregistret anmäls all långsiktig och planmässig påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna och rådgivning inom sådan påverkanskommunikation oberoende av ärendets innehåll, behandlingsskede eller form.
Påverkanskommunikationen riktas mot riksdagen eller ministerierna, om den gäller
en riksdagsledamot
en ledamotsassistent
en medlem i riksdagsgruppernas personal
en minister
en specialmedarbetare till en minister
en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod
en tjänsteman vid riksdagens kansli
en tjänsteman vid ett ministerium eller
en utredningsperson som tillsatts av ett ministerium.
Föremålet för påverkanskommunikation namnges i öppenhetsregistret när det är fråga om
en riksdagsledamot
en minister
en specialmedarbetare till en minister
en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod
riksdagens generalsekreterare eller biträdande generalsekreterare
kanslichefen eller en avdelningschef vid ett ministerium eller
en utredningsperson som tillsatts av ett ministerium.
I fråga om övriga tjänstemän uppges i öppenhetsregistret information om organisation, enhet och avdelning. I fråga om politiska assistenter uppges information om den riksdagsgrupp som de representerar.
I öppenhetsregistrets webbtjänst finns en lista över föremål för påverkanskommunikation. Statens revisionsverk upprätthåller listan och den uppdateras två gånger om året. Myndigheterna har dock ingen sammanställd information om utredningspersonerna, så de ska namnges separat i öppenhetsregistret.
Långsiktig och planmässig påverkan
För att påverkanskommunikationen ska lyckas är det viktigt att nätverka och skapa långvariga relationer till beslutsfattarna. Påverkanskommunikationen, dvs. lobbningen, börjar ofta redan innan en beslutsprocess eller ett projekt officiellt inleds och påverkan bedrivs både i officiella och inofficiella kanaler.
Till öppenhetsregistret anmäls påverkanskommunikation som omfattar fler än fem enskilda kontakter med föremålet under ett kalenderår. Till kontakterna räknas också de gånger som äger rum innan ett officiellt projekt eller en officiell arbetsgrupp inrättas.
Sätt att hålla kontakt
Påverkanskommunikation är kontakter som syftar till att påverka beredningen av och beslutsfattandet om ett ärende genom att man främjar ett visst intresse eller mål.
Riksdagen och ministerierna påverkas genom att man håller kontakt med dem på olika sätt. Olika sätt att hålla kontakt är:
möten ansikte mot ansikte
webbmöten
telefonsamtal
e-post
textmeddelanden
kommunikation till exempel i sociala medier
andra sätt att hålla kontakt.
Oberoende av sättet att hålla kontakt eller vem som har tagit initiativ till kontakten ska påverkan anmälas till öppenhetsregistret, om påverkan riktas mot riksdagen eller ministerierna och påverkansarbetet är långsiktigt och planmässigt.
En lobbyist eller en rådgivare inom påverkanskommunikation är själv skyldig att göra anmälan till öppenhetsregistret. De som är föremål för påverkanskommunikation har inte denna skyldighet.