Vem ska göra anmälningar

Följande aktörer ska anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret om det är fråga om långsiktig och planmässig påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna:

• juridiska personer (bland annat aktiebolag, registrerade föreningar, stiftelser och personbolag)

• enskilda näringsidkare som i form av heltidssyssla bedriver påverkanskommunikation eller ger råd till sina klienter inom påverkanskommunikation.

En organisation ska registrera sig i öppenhetsregistret om den under ett kalenderår riktar sammanlagt fler än fem påverkanskontakter mot riksdagen eller ministerierna. Om påverkan är sporadisk och stannar under gränsen i fråga behövs ingen registrering. Registreringsskyldigheten börjar när organisationens påverkanskommunikation inleds eller när den inte längre är småskalig (högst fem kontakter per år).

Vem behöver inte göra anmälningar

Seuraavien tahojen ei tarvitse ilmoittaa vaikuttamistoiminnastaan avoimuusrekisterissä:Följande aktörer behöver inte anmäla sin påverkanskommunikation till öppenhetsregistret:

• privatpersoner, icke-organiserad medborgarverksamhet

• enskilda näringsidkare som inte bedriver påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som heltidssyssla

• företrädare för en främmande stat, Europeiska unionen och internationella mellanstatliga organisationer

• Statens revisionsverk, Utrikespolitiska institutet, Människorättscentret, riksdagens kansli

• statliga myndigheter, kommunala myndigheter, myndigheter i landskapet Åland, välfärdsområdenas myndigheter

• partier, partiföreningar, riksdagsgrupper, kandidaters stödföreningar och valmansföreningar

• offentliga samfund som sköter lagstadgade uppgifter och som inte bedriver påverkanskommunikation utanför sina

• lagstadgade uppgifter (Läs mer om detta under rubriken Aktörer med påverkansuppgifter som fastställts särskilt i lag)

• statliga affärsverk och självständiga offentligrättsliga inrättningar, såsom Pensionsskyddscentralen, FPA,

• Kommunernas garanticentral, Finlands Skogscentral, Finlands Bank, Finlands viltcentral, Arbetshälsoinstitutet, med undantag av universiteten

• bostadsaktiebolag

Aktörer med påverkansuppgifter som fastställts särskilt i lag

Om en organisation har ålagts särskilt i lag att bedriva påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation, behöver verksamheten inte anmälas till öppenhetsregistret. Om organisationen i stället för eller därutöver också bedriver sådan påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som inte uttryckligen har fastställts som dess lagstadgade uppgifter, ska verksamheten anmälas till öppenhetsregistret.

Huruvida någon verksamhet faller utanför skötseln av lagstadgade uppgifter ska bedömas från fall till fall. Även om aktören ålagts lagstadgade uppgifter är det alltså möjligt att den måste anmäla sin övriga verksamhet till öppenhetsregistret.

Olika situationer där man ska överväga anmälningsskyldigheten

De aktörer som sköter lagstadgade främjande-, utvecklings- och påverkansuppgifter som kan jämställas med påverkanskommunikation enligt lagen om öppenhetsregistret är anmälningsskyldiga om påverkanskommunikationen gäller förvaltningsorganisationens egen intressebevakning.

Universitetens omfattande lagstadgade uppgifter, i vilka ingår bland annat att främja forskningsrönens och den konstnärliga verksamhetens samhälleliga genomslagskraft, utesluter i praktiken i stor utsträckning den akademiska verksamheten från anmälningsskyldigheten.Dessutom är forskarverksamhet oftast privatpersoners verksamhet och utesluts därmed från anmälningsskyldigheten. Universiteten är dock anmälningsskyldiga om universitetsförvaltningen påverkar till exempel lagstiftnings-, budget- eller politikåtgärder som gäller universiteten.

Utöver på universiteten tillämpas regleringen på samma sätt också till exempel på handelskamrarna och Sitra, dvs. anmälningsskyldigheten i fråga om öppenhetsregistret gäller endast förvaltningsorganisationens intressebevakning, inte skötseln av organisationens lagstadgade uppgifter.

Advokater, jurister med tillstånd och offentliga rättsbiträden

Advokater, jurister med tillstånd och offentliga rättsbiträden ska själva bedöma om de bedriver påverkanskommunikation på statsnivå eller om det är fråga om ett klientuppdrag som ska anmälas till öppenhetsregistret.

Situationer som kräver anmälning

Advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden är skyldiga att registrera sig i öppenhetsregistret och anmäla sin verksamhet där, om de bedriver påverkanskommunikation på statsnivå för sin egen eller en klients räkning eller ger en klient råd inom påverkanskommunikation.

Till rådgivning inom påverkanskommunikation hör till exempel rådgivning som gäller påverkan på reglering eller en politik som rör en bransch eller påverkan på politiken, eller framlyftande av brister eller utvecklingsbehov i fråga om regleringen av en bransch.

Exempel på verksamhet som omfattas av anmälningsskyldigheten:

• en klient får råd om hur det vore klokt att påverka en lagändring som är under beredning

• en klient får råd om hur en beskattningsanvisning borde påverkas för att den ska vara till förmån för affärsverksamheten

• en klient får råd om hur man kan påverka förfarandet vid förhandsavgörande av beskattningen.

I den verksamhet som ska anmälas vill man alltså bidra till att verksamhetspolitiken, rätts- och finansieringsbasen eller något annat motsvarande som gäller branschen framöver uppfyller klientens intressen.

Situationer som inte kräver anmälning

Advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden har ingen anmälningsskyldighet i fråga om öppenhetsregistret, om de tillhandahåller en klient sådan rådgivning inom påverkanskommunikation där det är fråga om att fastställa klientens rättsliga ställning, biträda klienten i ett förvaltningsärende, ge råd om tillämpningen av rättsnormer eller tillhandahålla annan juridisk rådgivning som gäller enbart klientens verksamhet.

Exempel på verksamhet som inte omfattas av anmälningsskyldigheten:

• skötsel av uppdrag i anslutning till en rättegång

• juridisk rådgivning om huvudmannens rättsliga ställning vid förundersökning eller i någon annan behandlingsfas som föregår en rättegång

• juridisk rådgivning för inledande eller undvikande av rättegång

• annat juridiskt bistånd i ett ärende som inte gäller en rättegång, såsom upprättande av testamente eller hjälp vid företagsförvärv genom deltagande i avtalsförhandlingar och upprättande av avtal

• rådgivning där man berättar för en klient hur en planerad lagstiftningsändring påverkar klientens affärsverksamhet eller vilka effekter en ny skatteanvisning har på just detta företags affärsverksamhet eller rådgivning om ett förhandsavgörande avseende beskattningen eller ett konkurrensrättsligt ärende som gäller klienten.