Frågor och svar

Presentation av öppenhetsregistret

1. Vad är öppenhetsregistret?

Till öppenhetsregistret anmäls påverkanskommunikation, dvs. lobbning, och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna.

Med påverkanskommunikation avses kontakter som syftar till att påverka beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende genom att främja ett visst intresse eller mål. Rådgivning inom påverkanskommunikation är som näringsverksamhet bedriven verksamhet där påverkanskommunikation bedrivs för en kunds räkning eller där en kund ges stöd inom påverkanskommunikation.

Läs mer om öppenhetsregistret och dess verksamhetsprinciper.

2. Är öppenhetsregistret en mötesdagbok?

Nej, varje kontakt eller datumet för kontakten rapporteras inte separat till registret.

Påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen eller ett ministerium anmäls till öppenhetsregistret på basis av ämnet. Detta innebär att följande information ska anmälas till registret:

• påverkanskommunikationens ämnen

• de personer som har kontaktats med anledning av ämnena

• de huvudsakliga kontaktsätten

• resurser som använts för påverkanskommunikation (ekonomiska uppgifter).

Samma ämne anmäls endast än en gång, även om man haft flera kontakter om ämnet i fråga. På samma sätt anmäls föremålet för påverkanskommunikation endast en gång per ämne, även om man haft flera kontakttillfällen om ämnet med samma person.

Om till exempel en riksdagsledamot nämns i samband med ett ämne betyder det att organisationen har varit i kontakt med riksdagsledamoten i fråga om ämnet minst en gång under rapporteringsperioden i fråga. Det kan emellertid ha förekommit flera kontakttillfällen, men alla behöver inte anmälas till registret.

3. När anmäls påverkanskommunikation till öppenhetsregistret? Kan verksamhetsanmälningar göras löpande i öppenhetsregistret?

Nej, verksamhetsanmälningar kan inte göras löpande allteftersom kontakterna sker. Öppenhetsregistret fungerar inte som en mötesdagbok.

Enligt lagen ska påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation anmälas till öppenhetsregistret två gånger om året. Påverkanskommunikationen som bedrivits i januari–juni rapporteras till registret i juli–augusti. Påverkanskommunikationen som bedrivits i juli–december rapporteras till registret i januari–februari.

Läs mer om tidtabellerna för öppenhetsregistret.

Vem ska registrera sig i öppenhetsregistret?

4. Gäller lagen om öppenhetsregistret även utländska organisationer?

Lagen om öppenhetsregistret gäller också utländska organisationer så som företag och föreningar, om det är fråga om långsiktig och planmässig påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot Finlands riksdag eller ministerier.

5. Vår organisation är medlem i en intressebevakningsorganisation. Är vi automatiskt anmälningsskyldiga eller är vi det bara om vi bedriver påverkanskommunikation?

En organisation ska rapportera till öppenhetsregistret om den bedriver påverkanskommunikation, dvs. håller kontakt med ett ministerium eller riksdagen och på så sätt försöker påverka beredningen av eller beslutsfattandet i ett ärende.

Medlemskap i en intressebevakningsorganisation leder inte till anmälningsskyldighet om organisationen själv inte håller kontakt med beslutsfattare för att lobba, dvs. inte själv bedriver påverkanskommunikation.

6. Vem behöver inte registrera sig i öppenhetsregistret?

I öppenhetsregistret registreras till exempel inte privatpersoners verksamhet eller oorganiserad medborgarverksamhet. Se hela förteckningen över aktörer som inte behöver registrera sig.

Börja använda registret

7. Hur kan jag begära eller ta emot fullmakter för att uträtta ärenden i öppenhetsregistret för min organisations räkning? Och vem alla kan göra anmälningar till öppenhetsregistret för organisationens räkning?

Öppenhetsregistret kan användas av alla som utifrån sin roll automatiskt har rätt att uträtta ärenden för organisationens räkning, eller av dem som organisationen separat har befullmäktigat att uträtta ärenden.

Man kan inte ge fullmakter i öppenhetsregistrets webbtjänst, utan man ger dem i Suomi.fi-tjänsten eller ansöker om dem hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Organisationen kan ge hur många personer som helst fullmakt att använda öppenhetsregistret.

Läs anvisningen om befullmäktigande.

8. Ska man i registreringsanmälan även uppge organisationens medlemskap i utländska föreningar som bedriver påverkanskommunikation?

Ja, organisationens medlemskap i alla föreningar som bedriver påverkanskommunikation anmäls till registret. Sådana föreningar är i huvudsak olika föreningar som utför centraliserad intressebevakning och som ofta fungerar som s.k. takorganisationer. Information om medlemskap i sådana organisationer bidrar till att gestalta omfattningen av den påverkanskommunikation som bedrivs och de aktörer som har anknytning till den.

Småskalighet

9. Vad innebär småskalig påverkanskommunikation?

Påverkanskommunikationen anses vara småskalig om den omfattar sammanlagt högst fem enskilda kontakter med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår.

Som en enskild kontakt räknas till exempel ett enskilt telefonsamtal, ett möte eller ett e-postmeddelande. En enskild kontakt kan samtidigt ha flera olika mottagare från olika organisationer. I sådana fall räknas det som en kontakt.

Gränsen på fem enskilda kontakter gör det möjligt för små aktörer som bedriver påverkanskommunikation att ta kontakt sporadiskt utan att organisationen behöver registrera sig i öppenhetsregistret.

10. Vår organisation bedriver småskalig påverkanskommunikation. Måste den registrera sig?

Nej, småskalig påverkanskommunikation anmäls inte till öppenhetsregistret.

En småskalig aktör ska följa med sin påverkanskommunikation och registrera sig när verksamheten inte längre är småskalig. Påverkanskommunikationen anses inte längre vara småskalig om den omfattar mer än fem enskilda kontakter med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår.

11. Kan rådgivning inom påverkanskommunikation vara småskalig?

Nej, det kan den inte. All rådgivning inom påverkanskommunikation ska anmälas till öppenhetsregistret oberoende av antalet kontakter.

12. Måste man göra en verksamhetsanmälan om man registrerat sig i öppenhetsregistret men påverkanskommunikationen har varit småskalig, eller om man inte har bedrivit någon påverkanskommunikation alls?

Ja, alla registrerade organisationer ska med ett halvt års mellanrum anmäla minst omfattningen av sin påverkanskommunikation i sin verksamhetsanmälan. Omfattningen bestäms enligt antalet kontakter med föremål för påverkanskommunikation under rapporteringsperioden: fler än 5 kontakter, högst 5 kontakter eller inga kontakter alls.

Antalet kontakter har betydelse endast när man bedömer om gränsen för småskalig påverkanskommunikation överskrids (högst 5 enskilda kontakter per kalenderår). Organisationer som bedriver småskalig påverkanskommunikation behöver inte ange ämnen för påverkanskommunikation i sin verksamhetsanmälan.

Om påverkanskommunikationen är kontinuerligt småskalig, ska man lämna öppenhetsregistret genom att göra en anmälan om utträde. Man kan utträda ur registret på grund av småskalighet endast om påverkanskommunikationen vid tidpunkten för utträdet inte har överskridit gränsen för småskalighet för innevarande år.

Anmälan om utträde ska göras även om organisationens påverkanskommunikation upphör permanent.

13. Vad räknas som en kontakt?

Som en enskild kontakt räknas ett enskilt telefonsamtal, ett möte eller ett e-postmeddelande som hänför sig till påverkanskommunikation. En enskild kontakt kan tas emot av ett eller flera föremål för påverkanskommunikation.

Till exempel ett enskilt e-postmeddelande som har flera föremål för påverkanskommunikation som mottagare räknas som en kontakt. Ett möte med flera föremål för påverkanskommunikation räknas också som en kontakt, om alla föremål är närvarande och deltar i diskussionen samtidigt.

Om ett e-postmeddelande som skickats i påverkanssyfte däremot har skickats separat till olika mottagare är det fråga om flera kontakter, även om varje skickat e-postmeddelande har samma innehåll eller alla e-postmeddelanden har skickats samma dag.

Påverkanskommunikation

14. Ett nätverk, ett moderföretag, en takorganisation eller motsvarande ordnar ett påverkansevenemang. Är alla deltagare i evenemanget anmälningsskyldiga?

Den juridiska person som arrangerar evenemanget ska rapportera om evenemanget till öppenhetsregistret. För deltagarnas del beror anmälningsskyldigheten på om de bedriver påverkanskommunikation vid evenemanget.

Att enbart delta i evenemanget är inte påverkanskommunikation och leder inte till anmälningsskyldighet. Om aktören däremot bedriver påverkanskommunikation som riktas mot ministerierna eller riksdagen på evenemanget, ska detta anmälas till öppenhetsregistret.

15. Om ett föremål för påverkanskommunikation, till exempel en riksdagsledamot, är styrelsemedlem i vår organisation, omfattas styrelsemötena och tillhörande ärenden av anmälningsskyldigheten?

Föreningens styrelsemöten är intern verksamhet och omfattas inte av anmälningsskyldigheten, oavsett om medlemmarna är föremål för påverkanskommunikation eller inte.

En riksdagsledamot (eller något annat föremål för påverkanskommunikation) kan vara styrelsemedlem och ansvara för föreningens verksamhet på samma sätt som de övriga styrelsemedlemmarna. Då en person från riksdagen eller ministeriet agerar i egenskap av styrelsemedlem utgör personen inte ett sådant föremål för påverkanskommunikation som avses i lagen om öppenhetsregistret.

16. Jag kontaktar en person som är ledamot i kommun- och/eller välfärdsområdesfullmäktige och som också är riksdagsledamot. Blir den organisation som jag företräder anmälningsskyldig i öppenhetsregistret?

Det beror på i vilket ärende du kontaktar personen. Om kontakten gäller ett ärende som även har relevans för personen i dennes roll som riksdagsledamot, ska kontakten anmälas till öppenhetsregistret. Tröskeln för att betrakta en riksdagsledamot som föremål för påverkanskommunikation är låg.

Vid behov får du anvisningar från Statens revisionsverk från fall till fall.

17. Kan en person samtidigt bedriva påverkanskommunikation och vara ett föremål för påverkanskommunikation, till exempel en politiker?

Ja. Det väsentliga är att identifiera i vilken roll en person agerar i varje situation, dvs. om personen är en privatperson, beslutsfattare eller företräder en organisation.

Privatpersoners politiska verksamhet eller partiers eller partinära sammanslutningars kontakter med föremål för påverkanskommunikation anmäls inte till öppenhetsregistret. Att vara involverad i politisk verksamhet upphäver dock inte anmälningsskyldigheten om samma person bedriver påverkanskommunikation som företrädare för en organisation.

Anmälan om sådan påverkanskommunikation som bedrivs för en organisations räkning ska göras till öppenhetsregistret på det sätt som lagen kräver.

18. Vi deltar i ett evenemang som sammankallats av riksdagen eller ett ministerium. Ska detta anmälas till öppenhetsregistret?

Det väsentliga är om diskussionen förs som en del av en myndighetstillsatt arbetsgrupp eller något annat motsvarande organ där deltagandet dokumenteras.

Därmed behöver deltagande i dokumenterade myndighetstillsatta eller lagstadgade arbetsgrupper, delegationer, organ eller höranden inte anmälas till öppenhetsregistret. Sådana kan exempelvis vara utskottshöranden och ministeriernas begäran om utlåtande.

En inofficiell kontakt ska anmälas till öppenhetsregistret. En sådan inofficiell kontakt kan exempelvis vara ett samarbete där ingen information om kontakten dokumenteras i beredningshandlingarna.

19. Ska ett evenemang där organisationen presenterar sin verksamhet anmälas till öppenhetsregistret om det finns föremål för påverkanskommunikation bland deltagarna?

Enbart en presentation av verksamheten leder inte till anmälningsskyldighet, om inte syftet med presentationen är att påverka beredningen av eller beslutsfattandet i ett ärende. Organisationen är alltså anmälningsskyldig om den bedriver påverkanskommunikation under evenemanget. Då ska den anmäla alla föremål för påverkanskommunikation som kontakten riktats mot.

Om organisationen kallas till riksdagen eller ministeriet för att presentera sin verksamhet, eller om organisationen får besök från riksdagen eller ministerierna gäller samma logik: organisationen är anmälningsskyldig om den bedriver påverkanskommunikation i samband med evenemanget.

20. Vi skapar offentligt innehåll i sociala medier i syfte att påverka. Anmäls sådan påverkan till öppenhetsregistret?

Nej, offentlig påverkanskommunikation i sociala medier som riktar sig till alla anmäls inte till öppenhetsregistret. Inte ens om man i inlägget på sociala medier separat har angett föremål för påverkanskommunikation.

21. Hur skiljer man påverkanskommunikation från privatpersoners verksamhet i olika sammanhang, såsom under evenemang och samkväm eller inom hobbyer?

Utgångspunkten är att aktören själv ska veta när den bedriver påverkanskommunikation och när den agerar som privatperson. Verksamhet som utövas av privatpersoner anmäls inte till öppenhetsregistret.

Till öppenhetsregistret anmäls inte ärenden som omfattas av integritetsskyddet. Diskussioner och att bekanta sig med varandra under evenemang som inte har ordnats för att driva ett visst syfte eller intresse omfattas därför oftast inte av anmälningsskyldigheten.

En diskussion är inte verksamhet som utövas av en privatperson om personen företräder en organisation i diskussionen och strävar efter att påverka beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende genom att främja ett visst intresse eller mål.

22. Hurdana kontakter med riksdagen eller ministerierna anmäls inte till öppenhetsregistret?

Till öppenhetsregistret anmäls inte till exempel småskalig påverkanskommunikation, sedvanliga kontakter med myndigheter, offentliga framträdanden vid allmänna tillställningar eller deltagande i myndighetstillsatta dokumenterade arbetsgrupper, delegationer och höranden.

Läs mer och se hela förteckningen över situationer som inte anmäls till öppenhetsregistret i avsnittet ”Vilken verksamhet anmäls inte”.

23. Om försörjningsberedskapsfrågor diskuteras med ministeriernas tjänstemän, ska diskussionerna rapporteras till öppenhetsregistret eller är de sekretessbelagda?

Kontakt med ett föremål för påverkanskommunikation ska enligt lagen om öppenhetsregistret anmälas om kontaktens syfte är att påverka beredningen och beslutsfattandet. Lagen om öppenhetsregistret upphäver dock inte sådana sekretessbestämmelser som rör försörjningsberedskapsfrågor som påverkanskommunikationens utövare samt föremålet för påverkanskommunikationen bör iaktta.

Rådgivning inom påverkanskommunikation

24. En kommunikationsbyrå säljer konsulttjänster inom påverkanskommunikation till en kund och avtalar för kundens räkning om möten med riksdagen och ministerierna, som kunden deltar i. Vem ska anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret?

Kommunikationsbyrån ska anmäla om den rådgivning inom påverkanskommunikation som den bedriver. I detta fall är det åtminstone fråga om påverkanskommunikation för en kunds räkning. Även kunden ska anmäla om kontakterna i sin verksamhetsanmälan, om kunden deltar i mötena eller har övriga kontakter med riksdagen och ministerierna.

Varje juridisk person är skyldig att anmäla om sin egen påverkanskommunikation och/eller rådgivning inom påverkanskommunikation.

25. Om ett företag som tillhandahåller rådgivning inom påverkanskommunikation utarbetar en påverkansplan för en kundorganisation, som kundorganisationen inte genomför, vad ska då anmälas till öppenhetsregistret och vem gör anmälan?

Att göra upp en påverkansplan är rådgivning inom påverkanskommunikation oavsett om planen genomförs eller inte. Påverkansplanen anmäls av den aktör som har utarbetat den, i detta fall det företag som har tillhandahållit rådgivning inom påverkanskommunikation.

Aktörer som tillhandahåller rådgivning bör identifiera när det är fråga om påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation, och på vilket sätt verksamheten anknyter till att driva kunders ärenden i samhället.

Lagen om öppenhetsregistret förutsätter inte att endast sådana av kunden beställda tjänster som uttryckligen benämns som påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation anmäls till öppenhetsregistret. Beställda tjänster kan gälla också till exempel kommunikation och marknadsföring, intern utveckling eller juridisk rådgivning. I oklara situationer kan man kontrollera saken med kunden.

En organisation som beställt en påverkansplan är å sin sida skyldig att anmäla all påverkanskommunikation som den själv bedriver till öppenhetsregistret.

26. Ett företag som tillhandahåller rådgivning inom påverkanskommunikation utövar lobbning för sin kunds räkning och erbjuder kunden stöd inom påverkanskommunikation. Vad ska anmälas till öppenhetsregistret när en konsult deltar både i planeringen av kundens påverkanskommunikation samt i lobbningen som bedrivs för kundens räkning?

Företag som tillhandahåller rådgivning inom påverkanskommunikation är skyldiga att anmäla om både det stöd de ger kunden och om de kontakter som företaget har gjort för kundens räkning eller tillsammans med kunden.

Anmälan av ämnen

27. Hur anmäler jag ett ämne till öppenhetsregistret?

Ämnet för påverkanskommunikationen ska uppges så noggrant som möjligt. Noggrannheten kan till exempel vara på nivån av en enskild politisk, lagstiftnings-, budget- eller utvecklingsåtgärd eller ett projekt.

Om påverkan har gällt ett av statsrådets officiella projekt, anmäls ämnet genom att välja alternativet ”officiellt projekt” i verksamhetsanmälan och sedan ange dess officiella projektnummer.

En organisation kan också anmäla ett ämne som den själv definierat. Ämnet ska anmälas på finska eller svenska, och ämnesbeskrivningen ska vara 50–600 tecken. Ämnet redogör för allmänheten vad organisationen har strävat efter att påverka i sina kontakter. Därför är det viktigt att tydligt beskriva ämnet så att en utomstående kan förstå i vilket ärende som organisationen har varit i kontakt med beslutsfattaren.

28. Vi skickar en inbjudan till en tillställning till flera föremål för påverkanskommunikation, men endast ett av dem deltar på tillställningen. Måste man i anmälan ange vilka föremål som inte deltog i tillställningen?

Att skicka en inbjudan till ett föremål för påverkanskommunikation kan utgöra påverkanskommunikation, om man redan med innehållet i själva inbjudan strävar efter att lobba. I så fall ska man ange alla föremål för påverkanskommunikation som inbjudan skickats till oavsett om de deltar i tillställningen eller svarar på inbjudan.

Om föremålet för påverkanskommunikation deltar i tillställningen och påverkanskommunikation bedrivs i samband med den, ska också detta anmälas till öppenhetsregistret. Om en diskussion under tillställningen senare leder till en mer tät kontakt med föremålet på ett sätt som kan betraktas som påverkanskommunikation, ska dessa kontakter då anmälas till öppenhetsregistret.

29. Vi skickar en inbjudan till vår organisations fest per e-post med en omfattande sändlista. Bland mottagarna finns också föremål för påverkanskommunikation. Räknas detta som påverkanskommunikation?

Samma svar gäller som ovan (fråga nr 28).

30. Under ett möte med en riksdagsledamot behandlar vi flera olika ämnen. Ska själva mötet rapporteras som ett enskilt ämne eller ska alla mötets ämnen anmälas separat?

Till öppenhetsregistret anmäls alla ämnen som påverkanskommunikationen har gällt, oavsett om de har behandlats vid samma eller separata möten. Alla ämnen under mötet i fråga ska alltså anmälas separat och riksdagsledamoten i fråga läggs till under varje ämne.

Om ämnet för mötet har diskuterats vid andra tillfällen med andra föremål för påverkanskommunikation, läggs de till under samma ämne. Samma ämne behöver alltså uppges endast en gång i verksamhetsanmälan, även om det har behandlats i olika situationer tillsammans med olika föremål för påverkanskommunikation.

31. Vi träffar ett föremål för påverkanskommunikation flera gånger och diskuterar varje gång samma ämne för påverkanskommunikation. Ska varje möte rapporteras separat?

Nej, öppenhetsregistret är ingen mötesdagbok. I registret rapporteras inte separat varje kontakt eller datumet för kontakten.

Anmälan till öppenhetsregistret görs enligt ämne. Om ni har träffat flera beslutsfattare och diskuterat endast ett ämne räcker det med att anmäla ämnet i fråga endast en gång. I samband med ämnet uppges alla föremål för påverkanskommunikation som man har påverkat i ämnet. I samband med ämnet och föremålen uppges alltså inte när och hur många gånger man har träffat respektive person.

Ekonomiska uppgifter

32. Måste ekonomiska uppgifter anmälas om småskalig påverkanskommunikation?

Aktörer som bedriver småskalig påverkanskommunikation, det vill säga har högst fem enskilda kontakter med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår, behöver inte registrera sig i öppenhetsregistret. Om aktören registrerar sig men anmäler att verksamheten under hela kalenderåret har varit småskalig, behöver ekonomiska uppgifter inte anmälas för detta år.

33. Vår anställda använder arbetstid för att utarbeta påverkansmaterial, men deltar inte själv i påverkanskommunikationen och kontakterna. Räknas den anställdas arbetstid som använts för att utarbeta påverkansmaterialet som årsverken?

Om den anställda i fråga inte har deltagit i påverkanskommunikationen och den tillhörande kontakten till föremålen för påverkanskommunikationen, räknas den anställda inte med i det totala antalet personer som deltagit i påverkanskommunikation.

Eftersom personen inte räknas med i det totala antalet räknas den arbetstid som personen använt för att utarbeta påverkansmaterial inte som en arbetsinsats som använts för påverkanskommunikation.

34. Om en organisation inte är registrerad i öppenhetsregistret (t.ex. eftersom den endast bedriver småskalig påverkanskommunikation), men köper rådgivning inom påverkanskommunikation, ska den registrera sig och anmäla att den köpt rådgivning inom påverkanskommunikation?

Organisationen behöver inte registrera sig i öppenhetsregistret om den inte har bedrivit egen påverkanskommunikation som omfattas av anmälningsskyldigheten. Organisationen behöver inte heller registrera sig endast för att rapportera om köp av rådgivningstjänster.

Organisationer som bedriver rådgivning inom påverkningskommunikation rapporterar i sin verksamhetsanmälan om rådgivningen de bedrivit och om den omsättning som den genererat.

35. Under ett påverkansmöte bjuder vi föremålet för påverkanskommunikation på lunch och kaffe. Räknas endast föremålets andel av serveringskostnaderna som representationsutgifter för påverkanskommunikation, eller räknas även serveringskostnaderna för personerna som deltagit från lobbyorganisationen som representationsutgifter?

Om ni bjuder föremålet för påverkanskommunikation på lunch, räknas organisationens alla utgifter för ifrågavarande representation som representationsutgifter i samband med påverkanskommunikation. Därmed räknas alla kostnader för lunchmötet med, även kostnaderna för serveringen av lobbyorganisationens företrädare.

Övriga frågor

36. Täcker moderbolagets, takorganisationens eller förbundets registreringsanmälan och verksamhetsanmälningar också verksamheten hos dotterbolag, medlemsföreningar eller andra motsvarande organisationer?

Det gör de inte. Varje juridisk person har en egen anmälningsskyldighet. Varje organisation i vars namn påverkanskommunikation bedrivs registrerar sig separat och rapporterar organisationsspecifikt om sin påverkanskommunikation.

Om du är osäker på huruvida din organisation är skyldig att anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret, kan du kontakta Statens revisionsverks rådgivning.

37. En organisation har lagstadgade uppgifter. Är den anmälningsskyldig för sin påverkanskommunikation?

Organisationen är inte skyldig att anmäla om sådan påverkanskommunikation som har specificerats i lagen som dess lagstadgade uppgift. Därmed omfattas sedvanliga kontakter med riksdagen eller ministerierna i anslutning till skötseln av lagstadgade uppgifter inte av anmälningsskyldigheten.

Om organisationen i stället för en lagstadgad uppgift eller därutöver också bedriver sådan påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som inte uttryckligen har fastställts som dess lagstadgade uppgift, ska detta anmälas till öppenhetsregistret. Huruvida någon verksamhet anses vara skötsel av lagstadgade uppgifter ska bedömas från fall till fall.

38. Är en juridisk person som staden äger helt eller delvis (till exempel ett aktiebolag) anmälningsskyldig?

Lagen innehåller inga bestämmelser om undantag från registrerings- och anmälningsskyldigheten för juridiska personer som ägs helt eller delvis av städer eller kommuner.

En situationsspecifik bedömning behövs om en stad eller en kommun har grundat en juridisk person (till exempel ett aktiebolag) för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Skötseln av lagstadgade uppgifter omfattas inte av anmälningsskyldigheten.

Om du är osäker på huruvida din organisation är skyldig att anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret, kan du kontakta Statens revisionsverks rådgivning.

39. Ingår försäljningsarbete eller produktutveckling i anmälningsskyldigheten?

Försäljning eller tillhandahållande av tjänster eller varor till en myndighet räknas som sedvanlig kontakt och medför inte anmälningsskyldighet. Deltagande i ett offentligt upphandlingsförfarande omfattas inte heller av anmälningsskyldigheten.

Enligt lagen avses med påverkanskommunikation kontakt med föremål för påverkanskommunikationen i syfte att påverka beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende genom att främja ett visst intresse eller mål.

I praktiken kan påverkanskommunikation därmed hänföra sig till företagsekonomiska intressen, budgetverksamhet, upphandlingsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet. Påverkanskommunikation som gäller till exempel budgeten och användningen av anslag ska anmälas till öppenhetsregistret.

Vid behov får du anvisningar från Statens revisionsverk från fall till fall.

40. Har anställningsformen för en person som utövar påverkanskommunikation betydelse för uppkomsten av anmälningsskyldighet?

Nej, anställningsförhållandet eller arbetets karaktär för en person som utövar påverkanskommunikation inverkar i regel inte på anmälningsskyldigheten. Organisationen ska identifiera de situationer där personer som arbetar i organisationens namn utför påverkanskommunikation i enlighet med tillämpningsområdet för lagen om öppenhetsregistret.

Till exempel kan en person frivilligt delta i påverkanskommunikation som bedrivs i en organisations namn, om personen företräder organisationen som en del av organisationens planmässiga påverkansarbete. Om en person i sitt eget namn håller kontakt med föremål för påverkanskommunikation är det fråga om en privatpersons verksamhet som inte anmäls till öppenhetsregistret.

Obs! I fråga om anmälan av ekonomiska uppgifter är det av betydelse om den som deltagit i påverkanskommunikationen har fått lön eller någon annan ekonomisk förmån för sitt arbete. I det totala antalet personer som deltagit i påverkanskommunikation räknas endast de personer som

• under föregående kalenderår har deltagit i organisationens påverkanskommunikation och

• som har fått lön eller någon annan ekonomisk förmån för detta arbete.

Om en organisations påverkanskommunikation under föregående kalenderår inte alls har innefattat personer som har fått lön eller andra ekonomiska förmåner, anges 0 som det totala antalet personer i samband med anmälan av de ekonomiska uppgifterna.

Läs mer om hur man anmäler ekonomiska uppgifter.

41. Takorganisationen, förbundet, moderföretaget eller motsvarande organisation ger sina medlemmar, dotterbolag eller andra motsvarande organisationer rådgivning inom påverkansarbete. Anmäls sådan rådgivning till öppenhetsregistret?

Nej, rådgivning som en organisation tillhandahåller sina medlemmar anmäls inte till öppenhetsregistret.

42. Hur rapporterar ett nätverk av olika organisationer sin påverkanskommunikation till öppenhetsregistret?

Om nätverket är en juridisk person, ska det registrera sig i öppenhetsregistret och rapportera om sin påverkanskommunikation. Då behöver de organisationer som hör till nätverket inte rapportera separat om nätverkets påverkanskommunikation. Organisationerna är dock fortfarande skyldiga att själv rapportera om deras övriga påverkanskommunikation.

Om nätverket inte är en juridisk person är de juridiska personer som ingår i nätverket rapporteringsskyldiga. Då ska de organisationer som hör till nätverket och som bedriver påverkanskommunikation rapportera om påverkanskommunikationen som en del av sin egen påverkanskommunikation.

Nätverkets namn kan läggas till i ämnesfältet i verksamhetsanmälan om organisationen vill lyfta fram det i öppenhetsregistret.

43. Om jag lobbar Finlands ständiga representation i något land, ska jag anmäla det till öppenhetsregistret?

Tjänstemän som arbetar vid Finlands beskickningar i utlandet står utanför tillämpningsområdet för lagen om öppenhetsregistret. Lobbning av ett föremål för påverkanskommunikation omfattas dock av lagen om öppenhetsregistret, även om lobbningen sker utomlands.

44. För att vi ska kunna rapportera vår påverkanskommunikation till öppenhetsregistret måste vi ha ett eget internt personregister. Får vi anvisningar från revisionsverket om personregistret?

Dataombudsmannens byrå ger anvisningar om personregistret och dataskyddet.