Förra årets mest lobbade projekt var reformen av områdesanvändningslagen och mest lobbade person Matias Marttinen

Den senaste anmälningsperioden för öppenhetsregistret har avslutats. Till registret rapporterades nu den påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som bedrivits under det andra halvåret 2025. I registret kan man därmed granska hela föregående års lobbning.

”Baserat på de verksamhetsanmälningar som lämnats in till registret verkar ett av de mest lobbade projekten år 2025 vara reformen av områdesanvändningslagen, eftersom det fick flest omnämnanden. Näst flest omnämnanden fick reformen av upphandlingslagen och tredje flest reformen av penningspelssystemet”, säger överrevisor Ines Gullichsen.

Baserat på uppgifterna i öppenhetsregistret förefaller de mest lobbade personerna – det vill säga de som fått flest omnämnanden i anmälningarna– vara arbetsminister Matias Marttinen, miljö- och klimatminister Sari Multala och näringsminister Sakari Puisto. Den mest lobbade organisationen var riksdagen, och de tre mest lobbade ministerierna var utbildnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.

I tabellerna nedan redovisas antalet omnämnanden som samtliga ministrar och organisationer fick. Det överlägset vanligaste sättet att hålla kontakt var e-post, men även möten och webbmöten förekom i stor utsträckning.

Sammanlagt 1 067 organisationer lämnade in en verksamhetsanmälan till öppenhetsregistret inom utsatt tid, det vill säga senast den 28 februari. Sammanlagt 159 organisationer lämnade inte in anmälan inom utsatt tid, och därmed kommer uppgifterna ännu att kompletteras inom den närmaste tiden. I verksamhetsanmälan rapporterar en anmälningsskyldig organisation om den påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som organisationen bedrivit.

Ett betydande antal organisationer i öppenhetsregistret anmäler inte någon påverkanskommunikation

I öppenhetsregistret finns ett avsevärt antal organisationer som inte lämnar uppgifter om sin påverkanskommunikation. Upp till cirka 40 % av organisationerna i registret har angett att deras påverkanskommunikation är så småskalig eller obefintlig att den inte behöver rapporteras.

– Det verkar som om många organisationer, eventuellt för säkerhets skull, har registrerat sig i öppenhetsregistret trots att de inte bedriver påverkanskommunikation eller rådgivning inom

påverkanskommunikation. Till öppenhetsregistret bör man dock registrera sig först när man bedriver sådan verksamhet som omfattas av anmälningsskyldigheten, säger Gullichsen.

Man ska anmäla påverkanskommunikation först då den under ett kalenderår omfattar sammanlagt fler än fem enskilda kontakter till riksdagen eller ministerierna. Företag som bedriver rådgivning inom påverkanskommunikation ska däremot anmäla all verksamhet oberoende av kontakternas antal. Om verksamheten har upphört ska organisationen utträda ur registret genom en anmälan om utträde. Vid oklara situationer kan man kontakta öppenhetsregistrets rådgivning.

Öppenhetsregistrets nästa anmälningsperiod är i juli–augusti 2026. Då ska även lobbningens ekonomiska uppgifter rapporteras för första gången. Med hjälp av uppgifterna kan man jämföra de resurser som olika organisationer använder för deras lobbning.

Antal omnämnanden av ministrar i öppenhetsregistret år 2025

En persons antal innehåller alla omnämnanden av personen som gjorts i öppenhetsregistrets anmälningar som gäller år 2025. På grund av ministerbyten gäller en del omnämnanden även en persons tid som riksdagsledamot, i de fall en riksdagsledamot har blivit minister under år 2025, eller om en minister har återgått till att vara riksdagsledamot under år 2025.

Antal omnämnanden av organisationer i öppenhetsregistret år 2025