Öppenhetsregistrets årsrapport 2024
Som tillsynsmyndighet för öppenhetsregistret rapporterar Statens revisionsverk årligen om öppenhetsregistrets verksamhet och tillsyn. I den första årsrapporten redogörs i detalj för händelserna under öppenhetsregistrets första verksamhetsår 2024.
Öppenhetsregistrets första verksamhetsår inleddes den 1 januari 2024, då lagen om öppenhetsregistret trädde i kraft. Samma dag öppnades även öppenhetsregistrets webbtjänst, som utvecklats för att kunna göra anmälningar till registret. I årsrapporten belyses orsaker och bakgrund till stiftandet av lagen om öppenhetsregistret. Rapporten berättar även om öppenhetsregistrets tillsyn, användning och kostnader.
I öppenhetsregistret anmäler organisationer den påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som de bedriver. Anmälningsskyldiga är organisationer som har bedrivit lobbning eller gett rådgivning inom påverkanskommunikation som bedrivits. Med påverkanskommunikation avses sådan kontakt som hålls med riksdagen och ministerier vars avsikt är att påverka beredningen och beslutsfattandet i ett ärende för att främja ett visst intresse eller mål. I öppenhetsregistret kan man se vilka organisationer som har bedrivit lobbning, organisationernas basuppgifter, ämnena för påverkanskommunikationen, samt de kontaktsätt som använts för att främja ärendena.
Under det första verksamhetsåret gjorde aktörer som bedriver påverkanskommunikation registreringsanmälningar, verksamhetsanmälningar och anmälningar om utträde i öppenhetsregistrets webbtjänst. Antalet registrerade organisationer var sammanlagt 1113. Antalet verksamhetsanmälningar, det vill säga redogörelser för den bedrivna påverkanskommunikationen år 2024, var sammanlagt 2130. Antalet anmälningar om utträde från registret som gjordes under år 2024 var 16.
I rapporten finns en sammanställning av öppenhetsregistrets tillsynsprocess, de tillsynsuppgifter som slutförts och inletts under 2024, uppgifter i anslutning till förandet av registret, samt övriga uppgifter som ålagts tillsynsmyndigheten, såsom styrning och rådgivning till anmälningsskyldiga i samband med att lagen trädde i kraft. Även Statens revisionsverks kostnader för öppenhetsregistret har specificerats i rapporten.
Syftet med öppenhetsregistret är att stärka öppenheten i beslutsfattandet, stärka förtroendet för förvaltningen samt bekämpa osaklig påverkan. Uppgifterna i registret är offentliga och tillgängliga för alla på adressen öppenhetsregistret.fi.