Anmälningsperioden avslutas 28.2 – kom ihåg detta när du gör verksamhetsanmälan till öppenhetsregistret

Under den pågående anmälningsperioden rapporterar man om påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som bedrivits under juli–december 2025. Dessutom ska aktörer, som under föregående period inte anmälde sin påverkanskommunikation på grund av att den var småskalig, nu anmäla hela årets påverkanskommunikation om de har bedrivit sådan verksamhet som ska rapporteras.

Syftet med verksamhetsanmälan är att informera allmänheten om den påverkanskommunikation som din organisation bedrivit. Det är därför viktigt att fästa uppmärksamhet vid att alla uppgifter om påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation har anmälts korrekt och i rätt format.

Nedan har vi sammanställt svar som stöd för att göra verksamhetsanmälan. Du hittar även fler svar på frågor om öppenhetsregistret i den uppdaterade delen Frågor och svar på vår webbplats.

Om det är någonting du undrar över angående verksamhetsanmälan kan du även kontakta öppenhetsregistrets rådgivning: tel. 09 4325888 (vardagar kl. 10–14), epost: oppenhetsregistret@vtv.fi.

Ska jag anmäla varje möte separat till öppenhetsregistret?

Nej, öppenhetsregistret är ingen mötesdagbok, och varje enskild kontakt eller dess datum rapporteras inte separat till registret.

Till öppenhetsregistret anmäls påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation enligt ämne. I verksamhetsanmälan ska man ange alla enskilda ämnen i vilka man har påverkat föremål för påverkanskommunikation under rapporteringsperioden. I samband med varje ämne ska man ange de föremål som kontaktats om ämnet i fråga.

Om företrädare för din organisation har träffat flera beslutsfattare men endast diskuterat ett ämne, räcker det att anmäla detta ämne endast en gång. I samband med ämnet uppges alla föremål som man har försökt påverka. I samband med ämnet och föremålen anges inte när eller hur många gånger man har träffat respektive person.

Hur anmäler jag ett ämne för påverkanskommunikation?

Ämnet för påverkanskommunikationen ska anges så noggrant som möjligt i verksamhetsanmälan. Ange ämnet till exempel på nivån av en enskild politisk, lagstiftnings-, budget- eller utvecklingsåtgärd eller ett projekt.

Om påverkan har riktats mot ett officiellt projekt inom statsrådet (länk) kan ämnet anges genom att välja alternativet ”officiellt projekt” och skriva in dess projektnummer.

En organisation kan även anmäla ett ämne som den själv definierat. Ämnet ska anges på finska eller svenska, och ämnesbeskrivningen ska vara 50–600 tecken.

Det är viktigt att beskriva ämnet så tydligt att en utomstående kan förstå i vilket ärende organisationen har varit i kontakt med riksdagen eller ministerierna.

Nedan ett fiktivt exempel på ett ämne som uppfyller ovanstående krav:

”Valfinansieringslagens ändringar och deras inverkan på vår organisations verksamhet.”

Nedan ett exempel på ett ämne som inte informerar allmänheten om hurdan påverkanskommunikation som har bedrivits:

”Diskussion om aktuella ämnen för vår organisation.”

Hur anmäler jag föremålen för påverkansverkanskommunikationen?

Föremålen för påverkanskommunikationen ska anmälas i samband med varje ämne. Detta innebär att man vid varje ämne anger alla aktörer som man haft kontakt med om ämnet i fråga. I samband med detta ska man även ange de huvudsakliga kontaktsätten, till exempel ”telefonsamtal” eller ”e-post”.

Föremålen anges inte i ämnesbeskrivningen, utan de läggs till ämnet från en sammanställd tabell över alla föremål för påverkanskommunikation som avses i lagen för öppenhetsregistret. Tabellen upprätthålls av Statens revisionsverk.

I verksamhetsanmälan ska man inte ange andra personuppgifter än de föremål som ska specificeras på personnivå. Läs mer om hur noggrant föremålet ska specificeras i verksamhetsanmälan.

Vad betyder småskalig påverkanskommunikation?

Påverkanskommunikationen är småskalig om den omfattar högst fem enskilda kontakttillfällen med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår. Man behöver inte registrera sig i öppenhetsregistret om påverkanskommunikationen är småskalig.

Det är dock möjligt att en organisation som redan registrerat sig bedriver påverkanskommunikation som under året förblir småskalig, d.v.s. inte överskrider fem kontakttillfällen. I sådana fall anger man i verksamhetsanmälan att påverkanskommunikationens omfattning varit ”Högst 5 kontakter”, och övriga uppgifter om den bedrivna verksamheten specificeras inte.

Om påverkanskommunikationen är kontinuerligt småskalig ska man lämna öppenhetsregistret genom att göra en anmälan om utträde.

Observera att all rådgivning inom påverkanskommunikation alltid ska anmälas till öppenhetsregistret oavsett antal kontakttillfällen. Rådgivning inom påverkanskommunikation betraktas alltså aldrig som småskalig.

Varför visas rapporteringsperioden i vår verksamhetsanmälan som 1.1–31.12.2025 och inte 1.7–31.12.2025? För vilken period ska jag alltså rapportera?

Gränsen för småskalig påverkanskommunikation är fem kontakttillfällen med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår.

Eftersom du för perioden 1.1–30.6.2025 angav att påverkanskommunikationens omfattning var ”Högst 5 kontakter”, ska du nu bedöma om påverkanskommunikationen varit småskalig under hela året då man räknar samman samtliga kontakttillfällen med föremål under januari–december.

Om gränsen på fem kontakttillfällen har överskridits ska man välja ”Fler än 5 kontakter” och specificera alla ämnen för påverkanskommunikationen under hela året. Om gränsen inte har överskridits ska man välja ”Högst 5 kontakter”, och då specificeras inga ämnen.

Vad räknas som ett kontakttillfälle?

Du behöver endast räkna antal kontakttillfällen när du bedömer om gränsen för småskalig påverkanskommunikation har överskridits. Gränsen är högst fem enskilda kontakttillfällen under ett kalenderår.

Som ett enskilt kontakttillfälle räknas till exempel ett enskilt telefonsamtal, möte, eller e-postmeddelande som hänför sig till påverkanskommunikation. Ett enskilt kontakttillfälle kan rikta sig till ett eller flera föremål för påverkanskommunikation.

Till exempel ett enskilt e-postmeddelande som har flera föremål för påverkanskommunikation som mottagare räknas som en kontakt. Ett möte med flera föremål för påverkanskommunikation räknas också som ett kontakttillfälle, om alla föremål är närvarande och deltar i diskussionen samtidigt.

Om man däremot har skickat separata e-postmeddelanden i påverkanssyfte till olika mottagare, är det fråga om flera kontakttillfällen, även om varje skickat e-postmeddelande har samma innehåll eller alla e-postmeddelanden har skickats samma dag.