Hur används öppenhetsregistret

Öppenhetsregistrets webbtjänst består av två delar: en offentlig webbplats som är öppen för alla och en tjänsteportal för de anmälningsskyldiga. På den offentliga webbplatsen kan du bläddra i registreringsanmälningar och verksamhetsanmälningar samt läsa bakgrundsinformation, anvisningar och nyheter.

Tjänsteportalen kräver stark autentisering via Suomi.fi-tjänsten. Efter identifieringen registrerar man sig i systemet. Därefter kan man göra en verksamhetsanmälan efter att anmälningsperioden har öppnats.

Inloggning, registrering och verksamhetsanmälningar

Aktörer som bedriver påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation på statsnivå ska registrera sig och anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret två gånger om året.

Användningen av öppenhetsregistret förutsätter stark autentisering med Suomi.fi-koder. En person som anmäler påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation på en organisations vägnar ska ha rätt att anmäla uppgifter på organisationens vägnar. Detta sker genom att en fullmakt ges i avsnittet Fullmakter i Suomi.fi-tjänsten.

Man loggar in i öppenhetsregistret på adressen avoimuusrekisteri.fi. Vid första inloggningen ska organisationen registrera sig som användare av öppenhetsregistret.

Verksamhetsanmälan ska göras två gånger om året. Även ändringar i och upphörande med påverkanskommunikation ska anmälas till öppenhetsregistret.

Registrering

I registreringsanmälan uppges organisationens basuppgifter såsom FO-nummer, firma och huvudbransch. Dessutom ska man ge en allmän beskrivning av verksamheten. Registreringen ska göras senast den dag då påverkanskommunikationen, dvs. lobbningen, eller rådgivningen inom påverkanskommunikation inleds.

När öppenhetsregistret tas i bruk 2024 ska alla som redan bedriver påverkanskommunikation registrera sig under perioden 1.1–31.3.2024.

Verksamhetsanmälan

Verksamhetsanmälan görs två gånger om året: påverkanskommunikationen i januari–juni anmäls i juli–augusti och påverkanskommunikationen i juli–december anmäls i januari–februari.

I verksamhetsanmälan uppges föremålen för påverkningskommunikation, ämnena för kontakten och kontaktsätten. I fråga om rådgivning inom lobbning meddelas också den klient som arbetet utförs för.

Från och med 2026 uppger lobbyisterna även de ekonomiska uppgifterna om föregående års påverkanskommunikation i verksamhetsanmälan. De ekonomiska uppgifterna omfattar antalet deltagare i påverkansarbetet och antalet årsverken, kostnaderna för köpt rådgivning inom lobbning och övriga marknadsförings- och representationskostnader. I fråga om rådgivning inom lobbning anges omsättningen för rådgivningen.

De ekonomiska uppgifterna meddelas årligen i anmälan i juli–augusti.

Figur 1. Årsklocka för verksamhetsanmälningar i öppenhetsregistret från och med 2025. Sommaren 2026 är första gången ekonomiska uppgifter ska lämnas in.

Beskrivning av ämnet

Påverkanskommunikation och dess rådgivning anmäls till öppenhetsregistret utifrån ämne.

Ämnet kan vara exempelvis ett politiskt projekt, ett lagstiftningsprojekt, en budgetåtgärd eller en utvecklingsåtgärd från vilket som helst förvaltningsområde. Ämnet ska beskrivas noggrant och så detaljerat som möjligt i anmälan.

Ämnet beskrivs i fritt format och antalet tecken i beskrivningen är begränsat (50–600 tecken). Beskriv i din anmälan kort och tydligt, men samtidigt möjligast noggrant vilket ämne, projekt, lagstiftning, budget eller motsvarande man försökt påverka. I projektinformationstjänsten Hankeikkuna finns bra exempel på ämnesbeskrivningar.

Det är väsentligt att ange det viktigaste ämnet för kontakten. Det är alltså inte ändamålsenligt att anteckna varje behandlat ärende eller att ge en alltför detaljerad ämnesutredning. De som är intresserade av ämnet kan med hjälp av uppgifterna i registret kontakta parterna för att få mer information.

Om påverkan har riktats mot ett officiellt projekt kan du hänvisa till det direkt med projektnumret som finns i projektinformationstjänsten Hankeikkuna.

Det lönar sig att ange alla personer som har varit föremål för påverkanskommunikation i samma ämne och sätten de kontaktats i samma anmälan.

Ämnet måste också meddelas i fall där du stöder kundens påverkansarbete, men inte själv har direkt kontakt med riksdagen eller ministerierna. I sådana fall ska man i anmälan beskriva hur denna rådgivning varit en del av kundens påverkanskommunikation. Ett exempel på detta är en påverkansplan som utarbetats för kunden och med vilken man strävar efter att främja vissa frågor i riksdagen eller ministerierna.