Frågor och svar
Är öppenhetsregistret en mötesdagbok?
Öppenhetsregistret är inte en mötesdagbok, utan kontakterna specificeras utifrån ämnet som lobbningen gäller. Detta innebär att lobbyisten meddelar:
ämnet
personer som hen haft kontakt med gällande ämnet samt
sätten hur hen haft kontakt.
I öppenhetsregistret anges inte antalet kontakter eller datum.
Kan verksamhetsanmälningar göras löpande i öppenhetsregistret?
Nej, det kan de inte. Lagen innehåller bestämmelser om två anmälningsperioder: januari–februari och juli–augusti.
Vad innebär småskalig påverkanskommunikation?
Småskalig påverkanskommunikation eller rådgivning om den eller småskalig pr är verksamhet där man under ett kalenderår tar kontakt med föremålen för påverkanskommunikation högst fem gånger.
En enskild kontakt kan tas emot av ett eller flera föremål för påverkanskommunikation. I praktiken kan kontakten antingen riktas fem gånger till samma föremål eller fördelas mellan olika föremål. Centralt är att det sammanlagda antalet kontakter inte är fler än fem.
Ett enskilt telefonsamtal, ett möte eller ett e-postmeddelande i anslutning till påverkanskommunikation räknas som en kontakt. Masskommunikation, ett nyhets- eller kundbrev som riktar sig till en stor grupp av mottagare eller annat motsvarande meddelande räknas dock inte som en kontakt.
En enskild kontakt kan ha flera olika mottagare från olika organisationer. Situationen räknas som en kontakt även om exempelvis ett e-postmeddelandet har flera mottagare eller om flera föremål för påverkan deltar i samma möte. Detta räknas som en enskild kontakt och inte som flera kontakter.
Mitt företag bedriver småskalig påverkanskommunikation. Måste jag registrera mitt företag?
Nej, det behövs inte, eftersom lagen inte tillämpas på småskalig påverkanskommunikation.
Påverkansverksamheten är småskalig när verksamheten omfattar sammanlagt högst fem enskilda kontakter till en eller flera föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår.
Genast när gränsen med fem kontakter överskrids måste aktören registrera sig i öppenhetsregistret.
Varför har gränsen för småskalig verksamhet fastställts till fem kontakter?
Gränsen på fem kontakter möjliggör enskilda kontakter med några månaders mellanrum eller tätare kontakter av engångskaraktär som består av flera kontakttillfällen. Gränsen skiljer i praktiken småskalig påverkanskommunikation från omfattande och upprepad påverkanskommunikation som följs upp med öppenhetsregistret.
Småskalig påverkanskommunikation omfattas inte av lagens tillämpningsområde, eftersom sporadisk och småskalig påverkanskommunikation inte ska orsaka en oskälig administrativ börda eller administrativa påföljder.
Öppenhetsregistret ökar öppenheten om betydande och yrkesmässig påverkanskommunikation. I praktiken är det mer sannolikt att lobbingsverksamheten hos stora företag, stora medborgarorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer och andra organisationer som utövar intressebevakningsverksamhet överskrider tröskeln för anmälningsskyldigheten än verksamheten hos små företag, medborgarorganisationer eller näringsidkare.
Hur rapporterar man om småskalig verksamhet till öppenhetsregistret?
Om verksamheten har varit småskalig under hela kalenderåret, dvs. kontakterna har varit högst fem, ska man i både sommarens och vinterns verksamhetsanmälningar meddela att verksamheten har varit småskalig.
Om påverkanskommunikationen har varit småskalig under årets första rapporteringsperiod (januari–juni), ska man anmäla i webbtjänsten under sommarens anmälningsperiod att verksamheten under våren har varit småskalig.
Om gränsen för småskalighet (högst fem kontakttillfällen) överskrids under höstens rapporteringsperiod (juli-december), anmäls hela föregående års verksamhet under vinterns anmälningsperiod, inklusive eventuella kontakter under våren.
Om det inte varit någon verksamhet alls under någondera rapporteringsperiod (januari–juni eller juli–december) meddelar man det under anmälningsperioden i fråga.
Ekonomiska uppgifter ska lämnas in under sommarens anmälningsperiod även för småskalig verksamhet. Sommaren 2026 är första gången ekonomiska uppgifter ska lämnas in.
Om verksamheten ändras och varaktigt blir småskalig ska anmälan göras till registermyndigheten, dvs. Statens revisionsverk. En bestående ändring förutsätter att en registrerad anmälningsskyldig märker att påverkanskommunikationen är småskalig och bedömer att den även i fortsättningen kommer att vara småskalig.
Måste man anmäla ekonomiska uppgifter om småskalig påverkanskommunikation (högst fem kontakter under kalenderåret)?
Ja, det måste man. Det är möjligt att undvika att lämna in ekonomiska uppgifter under sommarens anmälningsperiod endast ifall ingen påverkanskommunikation, dess rådgivning eller pr inom lobbyverksamheten har bedrivits under någondera av kalenderårets rapporteringsperioder.
Sommaren 2026 är första gången ekonomiska uppgifter ska lämnas in.
Är organisationer som får lagstadgat statsunderstöd anmälningsskyldiga?
En juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver påverkanskommunikation eller rådgivning för den på statsnivå är i regel anmälningsskyldig. Aktörens lagstadgade uppdrag medför ingen anmälningsskyldighet, men verksamheten utanför de lagstadgade uppdragen omfattas av lagen om öppenhetsregistret.
Täcker moderbolagets registreringsanmälan och verksamhetsanmälningar även dotterbolagen?
Moderbolagets registreringsanmälan och verksamhetsanmälningar täcker inte dotterbolagens verksamhet. Varje officiell juridisk person har självständiga rättigheter och skyldigheter. Varje dotterbolag registrerar sig separat och rapporterar bolagsspecifikt om sin påverkanskommunikation.
En bedömning från fall till fall kan behövas för vissa fall. Aktören kan kontakta Statens revisionsverk ifall det råder oklarhet om anmälningsskyldigheten.
Kan ett förbund sköta anmälningsskyldigheten på sina medlemsföreningars vägnar?
Förbundets registreringsanmälan och verksamhetsanmälningar täcker inte medlemsföreningarnas verksamhet. Varje officiell juridisk person har självständiga rättigheter och skyldigheter. Varje medlemsförening registrerar sig separat och rapporterar föreningsspecifikt om sin påverkanskommunikation.
En bedömning från fall till fall kan behövas för vissa fall. Aktören kan kontakta Statens revisionsverk ifall det råder oklarhet om anmälningsskyldigheten.
Är högskolor anmälningsskyldiga?
Högskolorna är inte anmälningsskyldiga när de sköter sina lagstadgade uppdrag.
Den påverkanskommunikation som bedrivs utanför de lagstadgade uppdragen eller rådgivningen om den omfattas av anmälningsskyldigheten, om definitionen av påverkansverksamhet i övrigt uppfylls.
Forskare är i regel privatpersoner och privatpersoners verksamhet omfattas inte av anmälningsskyldigheten.
Är en juridisk person som staden äger helt eller delvis (till exempel ett aktiebolag) anmälningsskyldig?
I princip ja. Lagen innehåller inga bestämmelser om undantag från registrerings- och anmälningsskyldigheten för juridiska personer som ägs helt eller delvis av städer eller kommuner.
En situationsspecifik bedömning behövs om staden eller kommunen har grundat en juridisk person (till exempel ett aktiebolag) för att sköta sitt lagstadgade uppdrag. Detta beror på att de lagstadgade uppgifterna inte omfattas av anmälningsskyldigheten. Aktören kan kontakta Statens revisionsverk ifall det råder oklarhet om anmälningsskyldigheten.
Jag kontaktar en person som fungerar som kommun- och/eller regionfullmäktigeledamot, som också är riksdagsledamot. Blir jag anmälningsskyldig?
Påverkanskommunikation som riktar sig till riksdagens eller ministeriernas beslutsfattande anmäls till öppenhetsregistret.
Situationer enligt 4 § i lagen om öppenhetsregistret, såsom kommunfullmäktiges sammanträden där en riksdagsledamot har en dubbel roll både som fullmäktigeledamot och som riksdagsledamot utgör undantag.
Det exakta svaret beror på i vilket sammanhang påverkanskommunikationen utövas. Statens revisionsverk ger vid behov anvisningar från fall till fall. Tröskeln för att tolka en riksdagsledamot som föremål för påverkan är i vilket fall som helst låg.
Ingår försäljningsarbete eller produktutveckling i anmälningsskyldigheten?
Det finns inget helt entydigt svar på frågan. Det exakta svaret beror på i vilket sammanhang påverkanskommunikationen utövas.
Försäljning eller tillhandahållande av tjänster eller varor till en myndighet räknas som sedvanlig kontakt och medför inte anmälningsskyldighet. Likaså omfattas deltagande i offentligt upphandlingsförfarande inte av anmälningsskyldigheten.
En anmälan ska göras om påverkanskommunikation i anslutning till budgeten och användningen av anslag.
Enligt lagen avses med påverkanskommunikation kontakt med föremålet för påverkanskommunikationen i syfte att påverka förberedelsen och beslutsfattandet genom att främja ett visst intresse eller mål. I praktiken kan ett sådant intresse eller ett sådant mål också hänföra sig till företagsekonomiska intressen, budgetverksamhet, upphandlingsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet.
Statens revisionsverk ger vid behov anvisningar från fall till fall.